5 faktorer för säker förflyttning av material in och ut ur BSL-3- och BSL-4-anläggningar
De incidenter som inträffat vid några av världens mest välrenommerade BSL-3- och BSL-4-laboratorier på senare tid visar med all önskvärd tydlighet att kontamination kan orsaka allvarliga problem om rätt protokoll inte följs.
Förflyttningar som leder till incidenter
Under 2014 förekom en rad incidenter hos den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC (Centers for Disease Control and Prevention), något som innebar ett av de sämsta incidenttalen någonsin för organisationen eftersom tre biosäkerhetsincidenter rapporterades inom bara två månader. Personalen vid tre CDC-laboratorier exponerades potentiellt för levande Bacillus anthracis-bakterier (mjältbrandsbakterier) under den rutinmässiga förflyttningen av mjältbrandsprover från en BSL-3-anläggning för forskning vid två BSL-2-anläggningar. Enligt CDC:s incidentrapport tror man att BSL-3-anläggningen inte inaktiverade proverna helt, vilket innebar ett problem då BSL-2-anläggningarna inte var korrekt utrustade för att hantera levande mjältbrandsbakterier. Ett moratorium för förflyttning av smittsamma ämnen från CDC BSL-3- respektive BSL-4-laboratorier till någon annan anläggning infördes i avvaktan på ytterligare utredning av denna incident samt praxis för laboratorieförflyttningar.
CDC försökte eliminera risken för ytterligare inneslutningsläckage genom att integrera nya säkerhetsprotokoll och fortbilda de anställda på nytt. Efter mjältbrandslarmet verkade protokollen fungera fram till bara några månader senare i december 2014, då en liknande incident inträffade med ebolaviruset i ett BSL-4-laboratorium. Ett prov som troddes innehålla levande virus förflyttades av misstag till ett laboratorium med lägre biosäkerhetsstandarder och den medarbetare som hanterade provet var tvungen att genomgå 21 dagars övervakning med avseende på symtom på ebolaviruset innan personen kunde återgå till sin normala livsföring. Även om det visade sig att provet inte innehöll något levande virus kunde läckaget ha resulterat i ett katastrofalt utbrott. Incidenten orsakades av ineffektiva fortbildningsmetoder.
Riskbedömning av driftrutiner
Vid en av CDC:s mjältbrandsincidenter använde personalen inte korrekt personlig skyddsutrustning (PPE) vid hantering av potentiella levande bakterier, trots att standardlaboratorieprotokollet kräver att personlig skyddsutrustning används. Brister i personalens utbildning och andra riskfaktorer måste identifieras och åtgärdas för att förhindra framtida incidenter. Kontinuerliga riskbedömningar inom anläggningen kan bidra till att identifiera rutiner och processer som kan leda till exponering för eller utsläpp av potentiella patogener och som kan hjälpa till att definiera de korrigerande åtgärder som behöver vidtas.
För att förhindra sådana incidenter bör alla laboratorier beakta fem faktorer som är centrala för säkra förflyttningar.
1. Underhåll
Felaktigt underhåll var en viktig bidragande faktor till CDC:s mjältbrandsincident. Autoklaver fungerar som den huvudsakliga försvarslinjen mot korskontamination mellan olika inneslutningsområden. Om dessa inte underhålls på rätt sätt kan de inte dekontaminera proverna helt och hållet inför en förflyttning. I fallet med förflyttningen av mjältbrand vid CDC gjorde en felaktigt underhållen autoklav att den levande mjältbrandsstammen endast dekontaminerades delvis innan den kunde flyttas över till andra anläggningar. Dessa incidenter kunde ha undvikits med ett lämpligt schema för förebyggande underhåll av anläggningen.
2. Korrekt hantering av avloppsvatten
Dåligt underhåll utsätter inte bara de som arbetar vid en anläggning för risker, utan kan även påverka det omgivande samhället. Om autoklaven inte underhålls korrekt finns det risk för att den inte dekontaminerar avloppsvattnet på ett effektivt sätt, vilket kan leda till läckage. Tester och underhåll av autoklav- och avloppssystem kan säkerställa att allt avloppsvatten från autoklaven dekontamineras ordentligt och är säkert att släppa ut.
3. Inneslutningsbarriärens integritet
Slutligen måste även inneslutningsbarriärer underhållas och testas löpande för att säkerställa att inga läckor uppstår vid förflyttningsportarna. De flesta anläggningar utför dagliga läckagetester, men för att vara permanent läckagetät måste inneslutningsbarriären integreras i anläggningens struktur. Genomräckningsautoklaver har läckagesäkra inneslutningsbarriärer integrerade i designen, vilket säkerställer överensstämmelse med laboratorie- och BSL-4-kraven.
4 och 5. De två viktigaste faktorerna för säkra förflyttningar
De två sista och viktigaste faktorerna för säkra materialförflyttningar väger in flödeskontroll och processintegritet inom laboratoriet, men för med sig en rad ytterligare överväganden som är viktiga när det kommer till att minska risken för laboratorieincidenter. Upptäck hur det är möjligt att minska antalet incidenter genom att ladda ned vårt whitepaper ”Best Practices for Improving Biosafety During Transfers” och lär dig mer om flödeskontroll, processintegritet och andra viktiga områden för en förbättrad biosäkerhet.
